Crypt of the Vampire - succé!

 Andra försöket någonsin.

Vigour 26
PSI 6
Agility 5

Något av en medelmåtta således.

Vandrar längs muren för att hitta en annan väg in. Hittar passande rankor och klättrar enkelt över.

En soldat med uniform. Attack! Slaktar honom utan så mycket som en skråma. Släpar in honom under ett träd (kan begrava honom ordentligt i morgon).

En damm. Undersöker. Det är en del mynt där i, begravda i leran. Jag försöker grabba åt mig några av dem! Slemmigt vatten men det gick ju bra, nu har jag 18 guldmynt i stället.

In i huset. Ignorerar trappa och dubbeldörrar och fortsätter bara längs gången längre in i huset. Däremot testar jag nästa dörr, en smal rackare, till höger om mig. Ett litet rum innanför, knappt mer än en garderob. Mycket bråte här som väl måste vara värt att undersöka... Ett skelett reser sig då upp och anfaller mig. Hugger ner hen utan pardon. Troligen sattes ju skelettet här för att vakta något? Hittar en guldhjälm, den tar jag. Återvänder till gången.

En dörr med en symbol av ett krucifix. Testar väl den också då. Ett arbetsrum. Där sitter en man i munkkläder och jobbar på en lampa. En brasa sprakar. Han blir förstås överraskad av min ankomst. Jag väljer den vänliga approachen här. Och tänka sig, gubben bjuder på te och buljong. Otroligt sympatiskt. Han tar sig också an att berätta för mig, historien bakom den här platsen, efter att ha presenterat sig som broder Hark. Angenämt. Han berättar om onda lord Tenebron som ingått en pakt med mörka makter och blivit en vampyr. Hark har tydligen bosatt sig här med mäktiga talismaner till skydd och ger sitt stöd till äventyrare som kommer hit och utmanar Tenebron. Han erbjuder mig antingen 1) ett krucifix, eller 2) en järnviljedryck. Jag tror jag tar drycken. Jag får också lampan, sympatiskt.

Jag promenerar vidare. Lampan visar sig behövas tämligen omgående. Det blir mörkt i det att jag kommit fram till en källardörr. Tänder lampan och går in. Oöppnade dammiga vinflaskor. En annan dörr i motsatta väggen. Tänker att jag ska pröva vinet innan jag går vidare. - Det gjorde mig inte gott, starkt som tusan, 1 Vigour och 2 PSI ryker, PSI var ju lågt redan innan...

Nåväl, inte mycket att be för, jag fortsätter över till nästa dörr då. Den gnisslar ordentligt när den öppnas, tung är den också.

En korridor. Jag knatar på.

En dörr i väggen till höger. Då testar vi den då. Ett rum med vitmålade väggar och svarta taksparrar. En säng. Ett bord med manusskript med runtext. En kanna med vatten. En brödskiva och kallt kött. En sprakande brasa, en kolskyfflare, en bälg och en sån där som man petar runt i brasan med. Två ljusstakar av silver, jag tar dem. Jag hör ett kraxande, och bakom mig ser jag en krokryggad gammal häxa med en kråka på axeln. Hon kräver att jag lämnar hennes rum. Faktum är att jag beslutar mig för att göra henne till viljes och fortsätter längs korridoren. I slutet av den finns ett stort rum och jag går dit.

Rummet utgörs av ett stort galleri med dubbeldörrar i andra änden. Ser obehagliga tavlor på en massa ädlingar, bland annat den ondskefulle lord Tenebron himself. Snavar över en kropp. Där ligger en med ett svärd av skimrande blå metall och en stor ametist i svärdshjaltet. Jag plockar upp svärdet och tar det med mig. Därefter - framåt och igenom dubbeldörrarna.

En störig tavla med en bågskytt, han skjuter riktiga pilar mot mig! Jag kastar en vinflaska mot målningen. Färgerna smetas ut och skyttens sikte förstörs. Så det var ett lyckat drag. Upp för trappan till dörren till vänster. Går i en gång rätt länge. Kommer till en korridor med tomma fackelhållare. Går vänsterut i korridoren till en dörr med ett handtag i guld i form av en hand. Där innanför sitter en gubbe som utmanar mig på schack, det här ska jag väl klara. - Men tillvaron snurrar runt och jag står på ett riktigt slagfält. Jag hamnar snart framför svarta drottningen som anfaller mig. Jag fäller henne utan en skråma på kroppen. Jag fick åter 1 PSI och återställde även min Vigour, synnerligen välkommet. Jag spöade gubben i schack. Jag får ta en amulett föreställande antingen löpare, torn eller springare. Då tar jag ju tornet eftersom det är den starkaste av de pjäserna. Den fick min maximala Vigour att stiga till 29! Jag lämnar gubben och går ut ur rummet och in i den högra sidan av korridoren.

Ett välvt rum. En rustning. Fortsätter igenom. Ett rum med två utgångar. En kista med ett svart rep. Undersöker kistan. Repet vräker sig upp och försöker strypa mig! Öppnar kistan. En flaska med azurblå vätska och en pergamentrulle. Jag läser pergamentrullen. Där fanns ett lösenord för att få repet att lugna sig. Pust o stön. Nu dricker jag vätskan: alla mina sår helas!

Lämnar rummet genom den mindre dörren. En konstig musik där inifrån. Tar en titt i min ryggsäck innan jag gör nåt ytterligare. Det jag väljer att använda är drycken som skänker järnvilja för jag tror faktiskt jag vet vad det här är för ställe (det är där jag föll senast). Japp, det är skeletten med den hypnotiserande musiken. Jag går bestämt igenom rummet och lämnar det genom dörrarna på andra sidan.

Litet rum. Hör ett mullrande ljud från ett hörn i rummet som synes dolt av en gardin. Det måste jag undersöka. Det visar sig vara en kraftfull berusad varelse som snarkar ljudligt. Hen vore tuff i strid, försöker smyga mig på... han är en så kallad Szgany. Jag utdelar ett till synes framgångsrikt tilltänkt mördande hugg men han försöker viska fram en besvärjelse. Han utdelar en förbannelse som gör att jag inte kan fly i strid framöver. Det kan bli knivigt det.

Smal tunnel med oregelbunden höjd. Kommer till öppning i vänstra väggen. Hittar trappsteg uppåt, fortsätter bortom dessa.

Kommer till paladinen Ganelons gravkammare. Öppnar sarkofagen. Tar på mig hans shroud av vit bomull. Börjar sjunka genom golvet. Men jag stannar där jag är. Sjönk ner till en kammare där jag tydligen tog av mig plagget och i stället ser och tar jag paladinens magnifika sköld.

Kommer till grön damm. Det finns stenar man kan använda för att gå över, den metoden provar jag på. Zombier kommer upp ur vattnet! Tack vare skölden jag nyligen hittade kommer enhörningar till min undsättning. Jag blir rörd, en liten tår rinner.

Vänster dörr. Låst. Prövar mittendörren i stället.

Grotta. Stora fladdermöss. De är aggressiva och ser ut som att de har rabies. Jag försöker fly. De bits de jävlarna och berövar mig på 4 Vigour innan jag lyckas ta mig ut.

Dörr med kopparhandtag. Träkista. Skatter. Guld och juveler, men med hjälp av min guldhjälm genomskådar jag att det rör sig om illusioner.

Tittar genom ett fönster. Ser en märklig utomhusscen av stridskaraktär, vilket är märkligt, jag är ju mitt inne i byggnaden. Under tiden har en jättespindel spunnit nät runt mig. Nu måste jag tas med den.

Jag dödade spindeln, men inte utan blessyrer, jag har nu sjunkit till 19 i Vigour (29 är alltså mitt max). Hittar efteråt guld och ett silverkrucifix. Går ut genom dubbeldörrar.

En bunden hund med het andedräkt. Håller upp ett krucifix och det är tillräckligt för att få den stackaren att gny och fly undan.

Elegant rum med en auktoritativ man som kräver att jag ska sätta mig med honom.

Jag är framme vid Lord Tenebron. Han har Vigour 18. Det här är sannolikt en strid jag kommer förlora, och på grund av förbannelsen jag ådrog mig tidigare kan jag inte fly.

Nej, kan ni tänka er! Jag vinner striden, med hela 11 i Vigour kvar! Lorden fick bara in två träffar på mig, jag sex på honom.

Jag tar lordens skatt, promenerar ut i skogen och lever Livets Glada Dagar.

Jag klarade spelet. På mitt andra försök!