Spion i Isengård

 Efter att ha bestämt mötesplats (ingången till Isengård) traskar jag ner för trapporna och avser att lämna Orthanc genast utan krusiduller. Lurar mig lätt förbi de snörvlande halvorcherna till vakter.

Två orcher kastar sig från skuggorna ut emot mig men jag är för snabb för dem.

En hornstöt ljuder och jag finner det bäst att gömma mig. Mycket riktigt visar det sig att det är mig man letar efter. Tre beväpnade män till häst minsann.

Når mötesplatsen med dess monolit, den skulpterade handen. Ödsligt, tomt. Men jag är en smula tidig. Plötsligt blir jag angripen av två Sarumans krigsvargar!

Den första vargen spöar jag enkelt. Den andra är farligare, jag får en del blessyrer men lyckas vinna mot den också.

Så träffar jag budbäraren. Alv. Vi angrips av orcher. Vi får slåss mot två var. Jag lägger tämligen enkelt en av orcherna till marken, sedan kommer alven och dödar den andre.

Han presenterar sig som Carnil, Jag redogör för mina slutsatser och förs för att träffa självaste Celeborn och Galadriel. Jag har egentligen inga bevis och Celeborn är aningen kritisk med anledning av det. Galadriel är mildare, och på det stora hela blir jag hjärtligt välkomnad. Och därmed kan jag, på det stora hela, sova gott i vetskapen att jag, så gott jag kunnat, har gjort mitt.