Andra försöket någonsin? Tog mig igenom själva tavernan den här gången iaf, en framgång. In i nån sorts skog. Plockade lite blommor. Dödades av en björn.
Söndertuggad av otaliga käftar tillhörande en demon som Baalberith besegrat. Klurigt av mig att dechiffrera smaragd-dörrens siffror: "Eye of Baalberith". Man måste dock till att börja med hitta en nyckel för att komma igenom där och så måste man lista ut hur många nivåer som Hellscape består av.
Succé i Adesfort för första gången. Lite oväntat. Det var väl inte så svårt? Moort Wood. Jösses. Runt, runt... det höll på länge det. Nästan en välsignelse när röda draken tog mig till slut. Den där blir spännande att knäcka så småningom. Den verkar dock förutsätta att man spelat Adesfort .
Peter Pan. Där i början testade jag hur mycket eget race man kan köra utan att åka tillbaka till stammen. Och ja, det finns en gräns för det. Jag blev nedskjuten förhållandevis kvickt.
Krigar-Kurt blev anhängare av Lacuna. Det finns några jägare i kanot i närheten där som man kan träffa på och där man borde ha en fiskekrok att ge dem. Det borde jag kunna fixa.
Andra försöket någonsin var väl detta. Men jag tramsade och fegade mig rätt mycket i början och blev sliten itu av den Grendel eller vad den heter, monstret.
Shomzaa Agarashi fick mig, tämligen tidigt. Det blir väl lätt så i det här spelet. När man spelar med en färsking här saknas i princip skäl att inte ta det där vapnet som ger bonus under jord.
Genombrott! Två försök i kväll. På andra försöket vann jag för första gången det där fruktade racet! Strax efter drack jag mig spyfull på en bar och skämde ut mig. Fångad och såld som slav. Varpå äventyret nu fortsätter i Where Shadows Fail ! Synnerligen originellt.
Introducerar en ny karaktär med ädel bakgrund. Pank. Det han skapat för sig själv är tillgång till ett eget rum i Sonning (värdshuset French Horn ). Om han får tag i 4 pund, så kan det också vara värt att bege sig till Wallingford och befria gynnaren där (kodord Boorish ).