G

Två försök. Vid båda tillfällena stannade det vid Spöket i skogen. Fick se hans fula ansikte båda gångerna.

16:e försöket. Var nära att ta liches faktiskt. Trots att jag blev av med mitt ordinarie svärd på vägen. Spöade den där fyrarmade gudomen i början, om än med hjälp av besvärjelse. När man spöar den får man en fin men halvdan sköld, hade lite nytta av den. Men inte mycket.

Kände mig lite aningslös inför vad jag skulle hitta på men så hittade jag det där hotellet med piano igen. Den där rika knösen blev imponerad. Den här gången ska jag nog kunna hitta honom. Han har ägor i Mayfair, heter det väl.

Ett flertal högtidliga invigningar av nyutgåvorna av EV, nummer 1-7 och 9. Tyvärr dog jag i 9, men samtliga övriga slutade lyckligt. Sen hade jag en 13-24 som klarat 1-9 sen... många många år sen. Nu när det var dags att ha hen vidare, så... hen hade inte Sommersvärdet med sig. Och det kan man numera inte fylla på med inför Dungeons of Torgar. Jag bedömde hen därför som lönlös att försöka ta så långt som möjligt. Jag slängde in hen i Curse of Naar. Tog sig imponerande långt med färdighetsuppsättningen Grand Pathsmanship, Telegnosis, Animal Mastery, Kai-screen , jag tyckte nog att samtliga gjorde i någon mening rätt för sig, möjligen med undantag för Telegnosis. Men Zantaz är för svår. Jag fick ner honom till 25 KP. Då hade jag ju mängder med drycker o annat med mig, dopade mig med +4 SP inför striden mot honom och hade goda SP 32 som utgångsvärde. Ett litet elände.

 Jag tog mig rätt långt med en färsking med svaga SP 27 inledningsvis. Men föll mot de där drakkarimeliterna. Ser fram emot fortsatta experiment med färskingar.

Blivit med kanariefågel och följeslagare Polymnia. Följer hon med över till skogarna? Får se nästa gång. Hittade också det dära bröllopet igen som man kan tjäna kosing på om man har lite tålamod.

För första gången knäckte jag det nedrans kodlåset - 220 - vilket i sig var en milstolpe. Men klarade mig inte långt därefter. Har ännu inte klarat mig ut från klostret. 

Kände mig riktigt pepp med finfina utgångsvärdena 33-37, det här kanske fanns en chans att klara direkt. Färdigheter: Grand Weaponmastery, Deliverance, Grand Nexus, Grand Huntmastery, Kai-Surge Men nä, fick tidigt en pil i huvudet.

Fjärde försöket. Tog mig längre än tidigare, föll mot nåt sorts troll som höll en jeppe fången. Irriterande oflyt med tärningen på marginalen, hade ju byggt upp min karaktär så bra och ambitiöst.

Dog i strid mot Juris. Överraskande, eller hur? Nyckeln i slutet ligger under kudden .

Vann många strider den här gången, men fick till slut en skäkta i huvudet. Ännu aldrig tagit mig ur klostret.

Premiär! Då är man ju nyfiken och nosar och har sig. Jag fick en hel del nybörjarsmällar. Träffade en fascinerande virvelvind. Petade på den... och den sög in mig och det var det.

Trattskivlings-Towe blev polare med Karon. Gott nog. Vore coolt att se vad som händer när man träffar honom och slår en 6:a. Får försöka mig på att uppnå det vid tillfälle. O ja, den dära vaulten  ligger alltså i Necropolis, i det fina kvarteret, i det där palatset eller vad det är, ner för trapporna. Där har jag värsta skattgömman nu! Mycket bra att veta för framtida promenader.

Körde in en färsking med Grand Weaponmastery, Kai-Surge, Elementalism, Grand Pathsmanship, Deliverance. Vi tog oss till värdshuset nära slutet av spelet. Striden där.

Tog mig längre än nånsin och fick veta en hel del konspiratoriskt. Kände att jag var på gång, men så gick jag in i en tunnel där allt rasade ihop bakom mig. Har att välja på att svälta ihjäl eller ända livet snabbare via min egen kniv. 

Testade med Telegnosis, Grand Huntmastery, Animal Control, Deliverance och Grand Weaponmastery. Utgångsvärde i SP endast 28. Ändå besegrade jag Dromodon eller vad han heter. Men KP:n höll inte i längden, jag föll mot första hamnbytaren. Rätt nära att ta hen dock (den hade 4 KP kvar).

Det såg ut att gå riktigt bra för Flickan. Hon hade samlat ihop 26 laddningar. Men så föll hon i strid mot Guldlock och de tre björnarna.

Krigar-Kurt begick inbrott söder om Yaramura, det gick riktigt bra. Kom därifrån med ett redigt byte. Ska inte glömma min ursprungliga mission, ska leta upp det där gänget på stäppen... för spökets skull. Han på havet...

Full rulle i det här spelet. Upp och ner för trappor. Syrran kom ikapp och knivmördade mig till slut. 

Femte försöket. Tog mig en bra bit men blev knivmördad eller liknande, så småningom, av nåt monstrum som smög sig på mig bakifrån.

4:e försöket spelade jag avsiktlig rätt väl avvägt mellan nyfikenhet och defensivitet. Jag tog mig bra mycket längre än tidigare. Till min överraskning visar det sig att Dr Moreau blir dödad i mitten av spelet. Det antyds även att jag själv kan ta honom av daga, vilket jag kanske borde göra vid tillfälle för att se vad som händer.

15:e försöket. Gick samma väg som förra gången, träffade på den jobbiga bronsstatyn o la benen på ryggen. Tog mig förbi Förtvivlans Demigud även den här gången. Tog mer o mer stryk o föll till slut. Inte första gången det går så.

Länge sen sist men lite nya dörrar o dimensioner öppnade sig väl i denna tveksamma produkt. Jag spelade rätt pragmatiskt. Inget som helst dåligt samvete. Klarade faktiskt spelet. Tämjde en grävling på vägen men det var inte första gången. Hade jag haft lite mer cash hade jag kunnat stärka mig själv betydligt mer inför kommande spel. I slutet antyds en sorts... lore som... lever kommande spel upp till det? Kanske, men inget jag anat än så länge. Vad ska man med den där amuletten till? Jag minns att jag var mycket förväntansfull inför tredje spelet, som jag nu är nästan bedrövad inför.

Föll på strålfantomen igen. Fick se de där systrarna förgiftas av cyanid, det var ju lite tillfredsställande och man kunde loota dem också. Men den där strålfantomen alltså. Hur får man egentligen kodordet Enkidu? Det är jag nyfiken på. Och även på den där bilen.